Etikettarkiv: lamm

Konserverat gräs

Man kan tro att det är gräs på burk men ensilage är alltså konserverat gräs eller hö som ensilerats. Många känner igen det som de sockerbitsliknande, vita höbalarna som ligger ute på fälten. Alternativa sätta är att ensilera i plansilo eller tornsilo (som ser ut som blänkande metallraketer). Det finns faktiskt en sida som heter EnsilageNYTT där man kan läsa mer.

I det här fallet är det första skördens ensilage så att tackorna kan näringsförsörja sig och lammen i magen ordentligt innan de får kompletterande kraftfoder om nån vecka. Det skiljer sig mellan första och andra skördens ensilage vilket man måste ta hänsyn till när man näringsplanerar.

Den här veckan få de dessutom tokosel (selen och B-vitamin) och hela vägen till strax före lammningen.

Det är otroligt viktigt att tackorna får rätt foder och rätt mängd foder när de är dräktiga och att man har uppsikt på individnivå så de mår bra. Mer om hur man fodrar finns här men det är ändå att betrakta som en ytskrapning i ämnet.

Susanne Lundberg som är fåransvarig på Öknaskolan gör sitt bästa för att hålla mig uppdaterad och förklara hur det fungerar rent praktiskt i fårhuset. Det är tur att hon har ett stort tålamod, jag lär mig mycket under resan men det blir en del frågor som kan anses som grundkunskaper.

Det är dessutom vaccinering mot gasbrand nu på fredag då plötsliga ändringar i utfodringen till ett kraftigare och mer kolhydratrikt foder kan störa jämvikten i tarmen och gasbrandsbakterierna få möjlighet att föröka sig och bilda gifter. Nu är det dags för alla ungtackor men 01122 som har lammat tidigare får vaccineringen vecka 11

Nedan har vi 01122 och hennes kompisar i fårhuset som äter frukost i fårhuset. Notera hur fin hon är i nya frissan. Luggen är borta och hon är helt nyklippt.

Mycket stiligt!

Ensilage och matdags i fårhuset Foto: Susanne/Öknaskolan

Tjockare och tjockare

Det är dags för en snabb rapport från fårhuset.

Just nu är det lite stiltje men 01122 äter ordentligt och blir rundare och rundare! Snart kommer det nya bilder och vi ska titta närmare på exakt vilket foder hon får och varför.

Igår var jag på Årets Kock och träffade en man från Gotland som förhoppningsvis ska hjälpa till med att lufttorka en skinka i höst vilket blir spännande. Det finns så många olika saker man kan göra med ett lamm som inte bara innebär den klassiska lammsteken eller lammracks och jag ska i höst försöka vara så kreativ som möjligt.

I fick jag anledning att fundera lite över slakten som kommer i höst då det kommer frågor om jag inte kommer tycka det är jobbigt. Än så länge finns det ju inget lamm på ”riktigt”. De är ju bara brus på ultraljudet och en plan på vad som kommer hända resten av året och nu är det svårt att svara på frågan om hur det kommer kännas att vara med vid slakten. Det är en fundering jag återkommer till löpande hela vägen från 27 Mars (ungefär) när lammet kommer till världen. Den tanken behöver man ju inte ha i kyldisken, då har ju lammet redan tystnat.

Hej så länge.

Ultraljud i fårhuset!

Dags för ultraljud – otroligt spännande

Äntligen är det dags att se om 13040 och tackorna har fått till det ordentligt! De har levt tillsammans sedan 7 november och nu är det dags att se hur många lamm som kommer i vår, och när!

Tackorna är dräktiga i ca 145 dagar och genom ultraljudet så får man reda på om tackan är dräktig samt hur många lamm tackan bär på.

När jag kommer till Öknaskolan har även Martin Sjunnesson anlänt och håller på att packa upp sina apparater. Martin är dräktighetsskannare och kommer från Strängnäs. Han skannar 15.000 tackor om året i mellansverige, huvudsakligen i alla fall. Det finns en till som jobbar i stor skala som flygs i från Nya Zeeland för att jobba i Sverige.

Martin Sjunnesson

Martin är 38 år, uppvuxen på fårgård och jobbade aktivt med får till för 8 år sedan då han lärde sig dräktighetsskanna och tog till sig det som yrke. Utöver det så klipper Martin också får.

Vi börjar med att skapa utrymme och avgränsningar för en rörlig box där tackan står under ultraljudet så det blir lite trångt men då håller de sig också lugna. De ska in en och en i boxen och sedan vidare till en annan del i fårhuset där de normalt håller till. Vilket är lite av en utmaning visar det sig då det är så nyfikna att de kommer tillbaka och kollar vad vi håller på med hela tiden.

I en box bredvid bor 6 tacklamm som hela tiden hängde över kanten för att se vad som händer. Verkligen hur nyfikna som helst!

Det blev äntligen dags för 01122 att ta plats i boxen och spänningen var enorm! Det tog ett tag för Martin att kika runt med ultraljudsapparaten men till sist kom rapporten. Hon är dräktig med minst tre eventuellt fyra lamm och det har gått 70 dagar (vilket gör att lammingen sker 27 Mars)

På utraljudsskärmen kan man se hur stora fostren är och genom detta uppskatta när de blev betäckta. Det finns referensringar på höger och vänster sida på displayen till hjälp!

Under förmiddagen var det också tre omgångar elever som fick lära som om skanningen som en del i deras utbildning. De fick också ta i och kämpa in några av de tackor som inte alls var sugna på att bli skannade. En tacka som sänker huvudet och därmed tyngdpunkten och spjärnar på är inte helt enkel att flytta!

Sedan bjöds det till motion då några av tackorna stack iväg på utflykt i fårhuset men de var snabbt tillbaka med sina vänner igen!

Summeringen var kanon, av 34 tackor var 33 dräktiga med sammanlagt 80 lamm! Inte dåligt!

För 01122 kan det bli en stor lammkull om det är fyra men även tre är mycket. En tacka har bara två spenar vilket gör att fler lamm än så är för många. Det kan göra att det bli mindre lamm eller i värsta fall att tackan stöter bort ett eller flera. Men vi hoppas på att det ska gå bra och att inget händer på vägen!

Det har varit en lärorik dag och det kändes som att träffa ett gäng bekanta när jag kom in i fårhuset, trots att namnen bara är serienummer och lite tråkigt att åka därifrån och lämna 01122….

Men vi syns ju snart igen!

Lammstek från Lötsberga

Till juldagslunch blev det i år lammstek från Lötsberga och mer exakt från morbror Sven-Erik (utanför Grillby mellan Enköping och Bålsta). Vid middagsbordet var vi tre generationer som antingen drivit gården, växt upp där eller försökt lära sig köra moped bland korna…. mormor Ragnhild, mamma Ulla och jag, välj fritt vem som gjorde vad.

Det är ett höstlamm och steken är nära 3 kg med ben och allt. Smaken helt fantastisk vilket inte är så konstigt. Det här lammet är uppväxt på gården och har fått skulor från huset, örter och äpplen från trädgården.

Tillagningen är enkel:

1 Snitta i köttet och tryck in vitlöksklyftor
2. Gnid in steken med salt, peppar, timjan och rosmarin
3. Bryn snabbt i stor stekpanna runt hela på rätt hög värme.
4. In med stektermometer (mitt i steken men ej mot benet) och in i ugnen på 175 grader. Om du har tid kan du ha lägre temperatur. Ta ut vid 68 och låt vila så kommer det vara genomstekt i ytterkant och rött vid benet om det får vila ett litet tag.
5. Tranchera och servera

Sås görs enkelt genom att sila av det som är kvar i formen när steken är borttagen och koka upp med grädde och red såsen med ihopsmetat smör/mjöl. Salta/peppra efter behov.

Steken serverades med potatisgratäng, mintgele och sallad.

Mums!

Steken på tallrik

Steken i ugn

Lammkött från lamm 13075

I går fick jag en efterlängtad sändning med lamm från Västerbottens gårdslamm med blandade styckdetaljer. Trots att frakten från Umeå kostade på var det ändå prisvärt med drygt 132 kr/kilot. Allt färskt och fin med KRAV märkning.

Köttet kommer ifrån är ett tacklamm med idnummer 13075. Född Maj 2013 och uppvuxen på Oxvikens Gård i Tavelsjö utanför Umeå. Det är ett korsningsfår som var vit till färgen och är till rasen en blandning av finull/leicester (tidigare benämnt SVEA-får)

Oxvikens Gård har tre olika bestäckningsgrupper med en grupp korsningsfår med just SVEA-fåret som grund samt en grupp RYA-får (gammal lantras).

Lammet är slaktad på Norrbottensgården i Luleå och styckat av Strömdahla i Örsbäck, Nordmaling.

För mig är det så spännande att ändå kunna få så mycket information om lammet och det känns tryggt att få spårbarhet hela vägen! Det gäller självklart inte bara dessa gårdar utan man kan om man frågar få den här informationen från bra gårdar!

Hela lådan med allt kött (styckschema för lamm):

Bog (frambenen)

Färs: blandade styckdetaljer som mals ner till färs

Lammspjäll (revben)

Fond/Grytben (om man kokar fond kan man sedan frysa ner den och använda när man ska laga mat vid ett senare tillfälle.

Sadel (om man skulle sätta en liten sadel på lammet är det här man sätter den…)

Kotletter:

Fårfiol (ett bakben med leg):

Lammgårdar

Jag har senaste dagarna ringt runt till en del gårdar för att köpa in lamm att tillaga under julhelgen och januari/februari och är imponerad över spårbarheten och engagemanget. Det känns som om de gårdar som levererar hela eller halva lamm i olika styckningsvariationer verkligen lever med lammen och vill man veta så kan man få fram serienummer, lammingsdag, gård, slaktare etc.

Gårdarna är relativt små om man jämför med storskalig djuruppfödning och under samtalen visar det sig att alla värnar om lammen på ett imponerande sätt. Rätt underlag, stora ytor, rätt mat, tillgång till stora utomhus hängnader de tider som fåren/lammen kan vara ute samt att djuren får mycket uppmärksamhet samt massa andra faktorer som är bra.

Jag ska under våren gräva lite djupare i vilka gårdar som finns och hur djuren har det där ute men jag tar tacksamt emot tips på gårdar redan nu.

Maila tips på mattias@narlammettystnar.se

Ett lamm kommer lastat!

Nu är det bokat och klart, nästa vecka kommer ett halvt lamm från Västerbottens Gårdslamm som bara väntar på att bli tillagat!

Höstlamm – Det är inte alltid det gå som planerat

Det är inte alltid det går som planerat när det kommer till lamm (eller människor för den delen!

På Almungs gård i Stånga på södra Gotland blev det lammöverraskningar och det ordentligt den 23:e Oktober!

Då baggen fick hänga med tackorna som vanligt under den tidigare delen av våren antogs det bli en lammlös höst som det brukar men icke!

En hel drös med höstlamm blev det på en gotlänska får som i princip aldrig lammar på hösten. Så kan det gå när får får till det!

Fler bilder på lammningen kan ni hitta här.

Foto: Lammbodens blogg (Tack för att jag fick använda bilden!)

Lammracks

Nu kommer ju lammet nästa höst och det närmaste jag kommer är köttdisken än så länge.

Köttdisken för dagen blev Sovel som hade lammracks (som är en styckdetalj från sadeln) med fin kappa kvar. 550 spänn kilot är inget direkt kap men det är ett färskt svenskt lamm från fin gård så det är ändå värt att betala lite mer.

Receptet blev Lammracks med rosmarinsky, sparris, rödbetor och ungsstekt Blue Kongo (eller Blaue Schwede som den heter på tyska och den blå färgen kommer från samma ämne som blåbären får sin färg av).

Rosmarinsky blev riktigt bra för att vara första gången:

1 flaska rött vin
1 halv näve färsk rosmarin
1-3 msk socker beroende på hur söt du vill ha den
2 msk kalvfond
3 msk smör
1 msk vetemjöl
salt
peppar

1. Blanda vin, rosmarin, kalvfond och socker i en kastrull och reducera till hälften eller något mer. Jag reducerade ner till 2-3 dl och det blev kanon!

2. Sila av

3. Rör ihop 1 msk smör med mjölet och sjud ihop med såsen

4. Låt den vila och värm på med resten av smöret, smaka av med salt och peppar innan servering.

Lammracks:

Lammracks (i det här fallet 670 gram)
Salt
Peppar
Färsk timjan
Smör

1. Stek lammet i stekpanna på hög värme i smöret och sedan in i ugnen på 150-170 grader till stektermometern står på 55 (rött och fint, 15-30 minuter) och låt sedan vila några minuter i folie.

2. Skär i fina skivor och servera!

Övrigt:
Klyfta potatis och rödbetor och in i ugnen på 225 grader i 25 minuter
Sparrisen steks på medelhög värme i smör och saltas och peppras efter eget smak och tycke.

Pulled pork är så 2012!

Jag fick en timme med Ola Håkansson och pratade matintresse, lammtestiklar, och Sveriges mest aktuella lammisterbandsburgare!

Ola Håkansson är absolut kock i grunden och har under resan varit diskare, plockare, kock, restaurangchef, hotelldirektör och restaurangägare plus 10 år med offentlig mat. Det märks hur mycket Ola brinner för gästerna i skolmatsalarna, om vikten av att vara trevlig och ta dialog, men det får bli en annan gång, idag är det relation till råvaran och lammisterbandsburgare som gäller.

Matintresset finns i blodet, mamma som lagade maten hemma och pappa som var en naturmänniska, fotograf, jägare, fiskare och svampplockare. Det fanns alltid färsk fisk och runt knuten hängde alltid en hare eller två, oftast med enbärsris i för smaken. Djur köptes hem efter säsong, slaktades, tillvaratogs och delades med släkten. Det var ju familjefester, sådan rikedom när de kom över en gris eller oxe. Halltorps gästgiveri (Ola är alltså från Öland) hos Josef Weichl blev första lärlingsplatsen med preussisk ordning och fantastiskt lagarbetet , en för alla och alla för en. Det verkar sitta kvar!

Första slakten, vid 10 års ålder, var inget konstigt, inget rätt eller fel. Det bara var så. Därmed inte sagt att det är lätt att följa ett djur från födsel till slakt. Då kom första kontakten med djuren inför slakten, det var därför de var där.

Ola och jag är i all fall överrens om att det känns som vi generellt kommit långt ifrån råvaran och kunskapen (och viljan) att köpa hem större delar och ta reda på.

Olas favoritdelar på lammet är grytbitarna (till får i kål) och steken. Lammhjärnan är inte provad än men kanske om det bjuds på i framtiden. Ola vän Jens Linder bjöd för en tid sedan på middag med inälvsmat och då fick Ola friterade lammtestiklar vilket tydligen var supergott, med en kaprismajonäs. Krispigt och köttigt, inte så mycket smak kanske men gott enligt Ola. Jag är inte helt övertygad och hoppas det kommande lammet saknar kulor….

Olas lag vann nyligen Matverk Öland med sin Lammisterbandsburgare men sanningen är att det var lammisterband de igentligen tävlade med, burgaren kom med av en slump, mest för att testa responsen. De provade att steka på smeten till en burgare innan de skulle fylla fjälstret och det blev kanongott. Isterbandet hänger ju till sig och bli mer torkat, syran i istret kommer fram då vilket saknas i den ”yngre” burgaren.

De gjorde inlagd rödlök (1-2-3) med hela kummin och senapsfrön samt förskost med vitlök vilket passar perfekt till den vinnande smaken bygger på rostad vitlök förutom de klassiska smakerna rosmarin och timjan.

Juryn föll direkt och den vann med knappa 4 poängs marginal. Vilken placering lammisterbandet fick vet Ola inte. Marginalvinsten kom ur överaskningsmomentet att använda den ofärdiga smeten till hamburgare. Dessutom passar den utmärkt att köra i storkök, snabbt och enkelt oavsett om man steker eller kör den i värmeskåp.

Så, till alla hipsters, och andra matintresserade, om du har en kvarn hemma (eller låter slaktaren mala åt dig) är den busenkel att göra.

1. Blanda lika delar lamm och grisfärs, gärna feta styckdetaljer
2. Blanda i timjan, rosmarin , rostad vitlök och ris (testa dig fram, det är som att brygga en IPA och du kan prata om din blandning vid bordet)
3. Tumla allt till en massa (eller arbeta om med en stor slev, länge)
4. Forma lagom stora bollar, platta ut i stekpannan och stek
5. Bre vitlöksfärskost på lammburgarbrödet, lägg på burgaren, toppa med inlagd rödlök (1-2-3 lag med hela kummin och senapsfrön).
6. Njut!

Mer om Ola hittar du här där du också kan lyssna på Matpoden:
http://matpoden.tumblr.com/
https://twitter.com/Mattanten#

Foto: Matverk

Foto: Mattias Hellström

När Lammet Tystnar

Från tacka till tallrik