Välkomna att läsa mer om resan för tackan och de små lammen nedan.
Tanken var att det skulle varit fler restaurangbesök, recept och härliga historier om lammen men livet kom mellan och tiden försvann.
Men jag hoppas att ni tycker det är kul att följa lammens resa från Tacka till Tallrik nedan!
Mattias
2021-01-21
Sådär, en stek med hela benet. Rått sågat rakt av vid höftkulan levererat till AG.
På onsdag blir det Chefs Table lunch, mums!
Puh, på fredag är det dags att sätta sig i skolbänken, lägga sig på skjutbanan och lära sig allt om jakt!
Vi är några stycken som ska ta jägarexamen vilket ska bli grymt kul.
Det är mycket man ska lära sig för att kunna jaga säkert och framförallt innan det är dags att ge sig ut i skogen.
Om någon undrar vad jag gör på kvällarna så har jag näsan djupt i böckerna…..
Inga lamm fick följa med men igår var det dags att springa Stockholm Marathon för andra gången. Jag har ingen större tur när det kommer till just det loppet. Första gången 2012 var jag superladdad, skulle komma in under 4 timmar och tränad stenhårt. På tävlingsdagen var det 6 grader, regn och blåste riktigt ordentligt! Jag sa då att det blir inga fler marathon efter att nedfrusen stapplat över mållinjen på 4 timmar 26 minuter och några sekunder. Det gick sådär!
Min lillasyster Anna fick marathonanmälan att springa med mig i födelsedagspresent (av mig) i höstas och dags att komma i form igen för mig! Jag har inte hunnit med träningen i den mängd som jag planerat och benhinnorna har strulat lite men kände mig ändå på banan att satsa på 4 timmar igen några veckor innan start och syrran har kört stenhårt men haft problem med fötterna på långdistansträningen.
Torsdagen den 22 Maj kom ett ordentligt bakslag! Jag köpte nya skor för några veckor sedan och visste att jag skulle ha kort tid att springa in dem och vänja kroppen men den svarade bra direkt och höll även på distansträningen. Fram till torsdagen, 9 dagar innan loppet.
Efter 6 kilometer vid Drottningholms slott fick vaden nog och det blev buss hem, läkarbesök och konstaterandet att jag fått en muskelbristning. Regelbundna isbad, vadskydd och inflammationsdämpande gjorde sitt och jag bättrade på formen med att vila hela vägen till start!
Laddade men med viss tveksamhet om min vad tog vi oss till starten vid Stadion och lämnade väskor, fixade skor och fyllde på vattenförråden. Sjävklart var BRIS svettbandet med från BRIS Challenge för några år sedan.
Hela familjen var med och hejade på plats. Mitt hjärta Evvi och min lillasyster Lisa hade gjort banderoller som inte gick att missa och familjen kryssade mellan olika platser för att heja så mycket som möjligt. Helt fantastiskt vad hejande och glada tillrop gör för humöret och motivationen när allt gör ont och det känns som om mållinjen aldrig kommer! Dessutom fick jag draghjälp av fantastiska Team Nordmark!
Starten kändes helt ok och jag gick långt under mitt vanliga tempo för att känna om vad skulle hålla och efter en dryg kilometer fick jag svaret, NEJ! Vägrade självklart att ge upp och haltade resterande 41 kilometer och såg ut som en John Cleese när han gör ”Silly-Walk”. Blev för övrigt idiotförklarad i två sjukvårdstält när jag fick hjälp att tejpa vänsterknät som inte gillade den konstiga belastningen. ”Så du bestämde dig för att starta ändå, typiskt män”
Annas fötter gav upp strax efter halvmaran men efter ett riktigt bra tempo (nu kan vi distansen så nästa gång blir det Göteborgsvarvet) och jag lyckades hålla ut och komma i mål på blygsamma 5:14:19 vilket ändå känns ok under omständigheterna. Dessutom fick jag sällskap in i mål av mitt hjärta som peppade mig hela vägen in i kaklet!
Stort tack till hela familjen, Team Nordmark, alla andra som hejade på och Pelle T Nilsson för start/målgångsbilderna!
Nu kommer det ta ett tag till nästa marathon!
Det var helt galet igår, 3500 personer hade föranmält sig till Öknaskolans kosläpp och det gick knappt att röra sig på plats. Som tur var kom jag dit extra tidigt för att hälsa på mina lamm i lugn och ro. Eller ja, som lugnt det kan vara i ett fårhus.
Det har hänt mycket sedan jag var här senast även fast det bara är nån vecka. De första lammen börjar bli riktigt stora och mitt första, 01401, har till och med börjat få små horn. Helt galet! När jag kom dit låg baggen, tackan och de två lammen tillsammans och vilade. Lite roligt för det gör det nästan varje gång jag är där och det finns många tackor….
Efter en stund i fårhuset med lammkel och bufflande med 10430 (baggen) som börjar biffa till sig och som var extra kaxig idag. Det går inte att klia på honom hela tiden framförallt inte om han försöker stångas för att få uppmärksamhet, då måste man visa vem som är chef så det inte blir problem sen.
Det tog tid att få alla besökare på plats och det var långa bilköer men Arla delade ut bullar och mjölk till alla som var sugna och Annie delade ut kosläppstatueringar i sin finaste gåbortklänning 🙂
Men sedan var det dags! Jag och Affe fick lite försprång och sedan bar det av ner för backen och ut i hagen med korna hoppandes och studsandes efter. Lite småläskigt men det var inga större problem att hålla avståndet. Mycket roligt! Just det, en liten åkersork var riktigt nyfiken ock jag trodde den skulle klättra upp hos en lite kille i en barnvagn men den försvann in i gräset igen.
Sedan var det varma kläder på och upp tillbaka till fårhuset för att berätta mer för lammen för alla barn och föräldrar som var där. Vissa av lammen och tackorna är redan ute och går men alla vågar inte ta sig ut, framförallt inte med så mycket folk som tittar och vill klappa. Det var faktiskt fullt hus på hela Öknaskolan med ponnyridning, vagnåkning, blommor, fiskdam och mycket mycket mer!
Tack för den här gången Öknaskolan, vi ses snart igen!
Den här veckan har varit en intensiv då det har varit en stor matmässa i Stockholm, GastroNord. Extra spännande har det så klart varit då Bocuse d´Or Europa var i Sverige och vår representant Tommy Myllymäki vann. Det är kvalet till Bocuse d´Or Lyon som är kock – VM. Om man ska jämföra det men något så är det lika stort för det gastronomiska Sverige som att hålla OS. Ta gärna vägarna förbi Sjön i Jönköping om ni har vägarna förbi.
Här är Tommy från köket och även Prins Carl Philip som var där och hejade på:
Foto: Mattias Hellström
Jag är själv engagerad i en kocktävling som heter Årets Kockelev där finalen var på fredagen mellan 6 kockelever från hela Sverige. Tidningen Restaurangvärlden är arrangör. Grymt duktiga och det var en stenhård i konkurrensen om platserna. Ulrika Brydling som är tävlingsledare är en mycket engagerad kock och på plats var även Stefano Catenacci som juryordförande (som även är Hovtraktör) samt Filip Fastén som är Årets Kock och många andra.
Så här såg det ut på tävlingen och när vinnaren Olle Broström fick ta emot sitt pris
Foto: Nathalie Jansson/Small Media
Det var en rolig mässa och som vanligt helt slut när det blev fredag kväll men träffat massa nya människor och företag och självklart pratat massa om När Lammet Tystnar med både politiker, företagare, kockar och alla andra som orkat stå kvar och lyssna.
Den 16:e april var jag och gästade Matpoden #101 vilket ni kan lyssna på här (välj avsnitt 101 i högra kanten och sen är det bara att lyssna.
Det är alltid kul att prata radio men då det är live kan vad som helst komma ut ur munnen oredigerat men det gick ändå bra.
Under sändningen hann vi med lite av varje och det är ett väl förberett radarpar som håller i sändningen och det märks att de har gjort 100 avsnitt.
På plats var också Andreas Blomqvist från Tryffelsvinets Vinklubb som höll i en provning av 5 olika viner som alla passade till lamm. Samt ett vitt som passade till den utprovning av olika kallrökta laxsorter som gjordes. Ett överraskande resultat måste jag säga!
Ola hade självklart förberett en lammskalle inför programmet men (lyckligtvis) glömt att såga den i delar vilket gjorde att vi inte smakade av lammhjärna just idag. Det kommer vi däremot göra i höst då Ola är den kock som kommer tillaga just lammhjärnan på 01401
Som sig bör enligt Gotländsk tradition fick hedersgästerna smaska i sig lammögat så det var bara att gräva ut ur skallen och det satt förvånansvärt hårt fast.
Sen efter lite förberedande var det dags och det smakade gott. Lins och kroppen är lite segt och har inte så mycket smak men fettet rund samt musklerna på baksidan hade fått ordentlig smak av koket och var mjällt och gott. Men det är en kamp mellan munnen och ögat då det smakar gott men är lite jobbigt att titta på innan man äter det.
Väl värd ett glas öl tycker jag!
Nu har jag två väldigt söta små lamm men här är ett som ät riktigt coolt om ni inte sett det tidigare.
Faximil från Aftonbladet.se
Batlamm
Igår sken solen och det kände som en perfekt dag att åka en sväng till fårhuset och se hur det är med de små och alla tackorna som nu börjar lamma ordentligt. Det är totalt 11 lamm just nu och fler kommer varje dag.
01401 tycker det är toppen att spana ut över fårhuset från ryggen på mamma.
Dag för lunch och alla tackorna vet exakt hur det går till och springer för att möta upp och komma till maten först.
Jag satt ner en stund i buren och hängde lite så att de ska vänja sig vid mig, de vågar inte riktigt fram än och 01122 är beskyddande fortfarande. Det är bara hon som kommer fram och hälsat och blir lite kliad.
Det börjar bli lite ont om utrymme för de som är på väg in i lamning så en tacka med lamm fick flytta in hos 01122 och det blev lite revirmarkerande. Om ett lamm från fel tacka kommer i närheten och vill åt mjölk då kommer ett bryskt avvisande. En stund var det som en bowlingbana och lammen for i alla riktningar men ingen verkade göra sig illa och det lugnade snabbt ner sig. Snart kommer de springa runt och leka.
01402 var nyfiken men spanade på en meters avstånd.
Den andra tackans lamm är lite större trots att de är några dagar yngre men var kaxigare. 01404 kom fram och hejade och efter en stund vågade hon bli lite kliad.
Här är de som lammat redan i sina boxar.
Jag hängde dessutom på Susanne för att kika i ladugården där det var mjölkning av korna på schemat. Det var inte helt enkelt först men när jag väl lyckades blev jag så här glad! Kor är för övrigt sjukt stora djur.
