Författararkiv: Mattias (Nr 37129)

Höstlamm – Det är inte alltid det gå som planerat

Det är inte alltid det går som planerat när det kommer till lamm (eller människor för den delen!

På Almungs gård i Stånga på södra Gotland blev det lammöverraskningar och det ordentligt den 23:e Oktober!

Då baggen fick hänga med tackorna som vanligt under den tidigare delen av våren antogs det bli en lammlös höst som det brukar men icke!

En hel drös med höstlamm blev det på en gotlänska får som i princip aldrig lammar på hösten. Så kan det gå när får får till det!

Fler bilder på lammningen kan ni hitta här.

Foto: Lammbodens blogg (Tack för att jag fick använda bilden!)

Lammracks

Nu kommer ju lammet nästa höst och det närmaste jag kommer är köttdisken än så länge.

Köttdisken för dagen blev Sovel som hade lammracks (som är en styckdetalj från sadeln) med fin kappa kvar. 550 spänn kilot är inget direkt kap men det är ett färskt svenskt lamm från fin gård så det är ändå värt att betala lite mer.

Receptet blev Lammracks med rosmarinsky, sparris, rödbetor och ungsstekt Blue Kongo (eller Blaue Schwede som den heter på tyska och den blå färgen kommer från samma ämne som blåbären får sin färg av).

Rosmarinsky blev riktigt bra för att vara första gången:

1 flaska rött vin
1 halv näve färsk rosmarin
1-3 msk socker beroende på hur söt du vill ha den
2 msk kalvfond
3 msk smör
1 msk vetemjöl
salt
peppar

1. Blanda vin, rosmarin, kalvfond och socker i en kastrull och reducera till hälften eller något mer. Jag reducerade ner till 2-3 dl och det blev kanon!

2. Sila av

3. Rör ihop 1 msk smör med mjölet och sjud ihop med såsen

4. Låt den vila och värm på med resten av smöret, smaka av med salt och peppar innan servering.

Lammracks:

Lammracks (i det här fallet 670 gram)
Salt
Peppar
Färsk timjan
Smör

1. Stek lammet i stekpanna på hög värme i smöret och sedan in i ugnen på 150-170 grader till stektermometern står på 55 (rött och fint, 15-30 minuter) och låt sedan vila några minuter i folie.

2. Skär i fina skivor och servera!

Övrigt:
Klyfta potatis och rödbetor och in i ugnen på 225 grader i 25 minuter
Sparrisen steks på medelhög värme i smör och saltas och peppras efter eget smak och tycke.

Hur blir ett lamm till?

Det enkla svaret är att baggen betäcker (ligger med) tackan när hon löper, är dräktig (gravid) och sedan lammar (föder) och sedan växer lammet upp i frid och fröjd tills det är dags för avel, slakt eller något annat.

I praktiken är det lite mer komplicerat och jag ska inte gå in på allt i detalj men som hos människor är det mycket som ska stämma för att det ska bli barn.

Baggen:
Det är viktigt att man har en bagge som är frisk och kry med rätt mängd hull på kroppen. Ingen spinkig rackare men inte heller fet. Att han är frisk är viktigt då inflammationer, sjukdomar eller skador kan påverka betäckningsförmågan. Listan över saker som ska kontrolleras är lång och det krävs god kunskap för att välja ut en bagge värdig jobbet!

Dessutom kan det om den utvalda är ett bagglamm utan erfarenhet bli svårt att kunna hantera en större flock tackor utan att det blir stor stress eller risk för utmobbning (alltså inte helt olikt ett modernt dansgolv…).

Tackorna:
Tackorna ska likt baggen också vara välmående, fria från sjukdomar och skador men även här är hullen av vikt. Detta för att rätt mängd ägg ska avges över tid och regelbunden betäckning/lammning ska kunna ske. Självklart är tajmningen av stor vikt, en tacka som inte är brunstigt är helt ointresserad av att bli betäckt.

Det är alltså viktigt att tackorna hela tiden lever i en god och hälsosam miljö med tillgång till rätt foder, bete, motion och överseende av klövar och klippning etc.

Hur gick det till när 13040 träffade tackorna?

Han fick vara själv i ett bås men i nära anslutning till tackorna för att acklimatisera sig lite och vänja sig vid lukter, ljud och personal.

När det väl var dags så öppnades en gång upp till tackorna och han fick själv gå in där vilket blev full fart direkt. I det här fallet är 13040 just en oerfaren lammbagge, som jag skrev tidigare, men med god kondition och uthållighet och massor av motivation.

Det blev en hel del knuffande, puffande och stångandes från många tackor som ville sätta honom på plats och en del stress utlöstes säkerligen för att han inte kunde särskilja de brunstiga från de övriga, först i alla fall.

Inne bland tackorna och bagglammet fanns också fyra elever som övervakade och såg till att ingen skadade sig samt avgränsade ytan lite för enkelhetens skull. Efter en stund fick de dock tillgång till hela inhängnaden och lugnet lade sig lite.

Vad händer sedan?
Det tar ett tag innan vi kan se om vi har ett dräktigt lamm (eller flera). Den största viktökningen kommer ca två månader innan lammningen men det märks även på att de sätter juver eller att tackan svullnar eller rödnar i slidöppingen. Sen är det ju faktiskt så att tackorna utvecklas individuellt så en del blir stora tjocka ullbollar och en del håller sig lite mindre.

Fem månader efter betäckning är det dags för lammning, eller födseln! Det ska bli mycket spännande och några dagars boende vid fårhuset för att inte missa just detta!

Det finns så mycket att skriva om detta att fördjupningen kan ta för evig och jag har skrapat på ytan. Detta för att göra det överskådligt men om du vill läsa mer finns det mer information nedan och det är även där jag i huvudsak har hämtat underlaget för den här texten:

Svenska Fåravelsförbundet om:
Betäckning
Baggen
Tackan
Svenska djurhälsovården om:
Betäckning

Ekobonden om hur det går till.

Bagge möter tacka

Lammhjärna

Jag satt och lyssnade på Matpoden #88 idag och Ola Håkansson pratade roligt nog om När Lammet Tystnar.

Jag berättade i måndags för honom att jag ska tillaga hela djuret men det är först idag när jag hör honom säga att jag ska äta lammhjärna som jag själv förstår vad ”tillaga hela djuret” innebär.

Djur innehåller rätt många delar varav en del är racks, stekar, fileer och annat men testiklar, hjärna, njure, mage etc. glöms lätt bort…. jag glömde bort… men blev idag uppmärksammad på det…

Vad serverar man för tillbehör till lammhjärna?

Pulled pork är så 2012!

Jag fick en timme med Ola Håkansson och pratade matintresse, lammtestiklar, och Sveriges mest aktuella lammisterbandsburgare!

Ola Håkansson är absolut kock i grunden och har under resan varit diskare, plockare, kock, restaurangchef, hotelldirektör och restaurangägare plus 10 år med offentlig mat. Det märks hur mycket Ola brinner för gästerna i skolmatsalarna, om vikten av att vara trevlig och ta dialog, men det får bli en annan gång, idag är det relation till råvaran och lammisterbandsburgare som gäller.

Matintresset finns i blodet, mamma som lagade maten hemma och pappa som var en naturmänniska, fotograf, jägare, fiskare och svampplockare. Det fanns alltid färsk fisk och runt knuten hängde alltid en hare eller två, oftast med enbärsris i för smaken. Djur köptes hem efter säsong, slaktades, tillvaratogs och delades med släkten. Det var ju familjefester, sådan rikedom när de kom över en gris eller oxe. Halltorps gästgiveri (Ola är alltså från Öland) hos Josef Weichl blev första lärlingsplatsen med preussisk ordning och fantastiskt lagarbetet , en för alla och alla för en. Det verkar sitta kvar!

Första slakten, vid 10 års ålder, var inget konstigt, inget rätt eller fel. Det bara var så. Därmed inte sagt att det är lätt att följa ett djur från födsel till slakt. Då kom första kontakten med djuren inför slakten, det var därför de var där.

Ola och jag är i all fall överrens om att det känns som vi generellt kommit långt ifrån råvaran och kunskapen (och viljan) att köpa hem större delar och ta reda på.

Olas favoritdelar på lammet är grytbitarna (till får i kål) och steken. Lammhjärnan är inte provad än men kanske om det bjuds på i framtiden. Ola vän Jens Linder bjöd för en tid sedan på middag med inälvsmat och då fick Ola friterade lammtestiklar vilket tydligen var supergott, med en kaprismajonäs. Krispigt och köttigt, inte så mycket smak kanske men gott enligt Ola. Jag är inte helt övertygad och hoppas det kommande lammet saknar kulor….

Olas lag vann nyligen Matverk Öland med sin Lammisterbandsburgare men sanningen är att det var lammisterband de igentligen tävlade med, burgaren kom med av en slump, mest för att testa responsen. De provade att steka på smeten till en burgare innan de skulle fylla fjälstret och det blev kanongott. Isterbandet hänger ju till sig och bli mer torkat, syran i istret kommer fram då vilket saknas i den ”yngre” burgaren.

De gjorde inlagd rödlök (1-2-3) med hela kummin och senapsfrön samt förskost med vitlök vilket passar perfekt till den vinnande smaken bygger på rostad vitlök förutom de klassiska smakerna rosmarin och timjan.

Juryn föll direkt och den vann med knappa 4 poängs marginal. Vilken placering lammisterbandet fick vet Ola inte. Marginalvinsten kom ur överaskningsmomentet att använda den ofärdiga smeten till hamburgare. Dessutom passar den utmärkt att köra i storkök, snabbt och enkelt oavsett om man steker eller kör den i värmeskåp.

Så, till alla hipsters, och andra matintresserade, om du har en kvarn hemma (eller låter slaktaren mala åt dig) är den busenkel att göra.

1. Blanda lika delar lamm och grisfärs, gärna feta styckdetaljer
2. Blanda i timjan, rosmarin , rostad vitlök och ris (testa dig fram, det är som att brygga en IPA och du kan prata om din blandning vid bordet)
3. Tumla allt till en massa (eller arbeta om med en stor slev, länge)
4. Forma lagom stora bollar, platta ut i stekpannan och stek
5. Bre vitlöksfärskost på lammburgarbrödet, lägg på burgaren, toppa med inlagd rödlök (1-2-3 lag med hela kummin och senapsfrön).
6. Njut!

Mer om Ola hittar du här där du också kan lyssna på Matpoden:
http://matpoden.tumblr.com/
https://twitter.com/Mattanten#

Foto: Matverk

Foto: Mattias Hellström

Vardag hos tackorna!

Nu har det gått 10 dagar sedan 13040 för första gången fick träffa tackorna. Elin har tittat till dem och gett mig en lägesrapport och bilder.

Nu är det lite lugnare och även fast det är lördag så har det blivit vardag i fårhuset. De kommer bra överens och den första nyfikenheten och hetsen har lagt sig. Vi vet fortfarande inte om någon är dräktig eller hur många som blivit betäckta men det kommer visa sig framledes.

Vem vet vad som händer på nätterna, när lampan släcks….

Vardagen har kommit till tackorna och 13040

En ovärderlig hjälp på Öknaskolan!

Ingen man är en ö!

För att ständigt få uppdateringar om hur Herr Nr 13040, tackorna och sedan lammet har det när jag själv inte är där, kommer jag få hjälp av en elev på Öknaskolan, Elin Eriksson! Helt fantastiskt tycker jag!

Elin är glad och mycket djurintresserad även om valet att gå på just Öknaskolan var lite av en slump. En kompis till Elin går också där och när hon berättade det blev det Öknaskolan för Elin med. Det djupa intresset för djur finns med så länge hon kan minnas och programinriktningen djurskötsel är bäst då det finns möjlighet att jobba med vilka djurslag som helst.

Här är Elin tillsammans med några av tackorna:

Elin på Öknaskolan med tackorna.

Det gick rätt bra!

Det tog ett tag innan 13040 kom in i matchen. Det är inte lätt att vara helt oerfaren. Det är var trots allt första gången för honom. Just idag var det bara två av tackorna som var i brunst och det tog ett tag innan vår kille hittade dem, trots (sedda från läktarplats) mycket tydliga signaler.

Första stunden var ett enda jagande, juckade på fel håll och stångandes men han fick till det tillslut med 01122 och 01129. Baggen betäckte alltså tackorna.

Nu kommer han vara tillsammans med dem i en tid framöver och förhoppningsvis kommer fler av tackorna bli brunstiga under tiden vilket ökar chanserna att vi får fram ett lamm i vår.

Här är några bilder:

Pepptalk!

Jag hade ett litet pepptalk med tackorna innan vi släppte in Nr 13040. De verkade lugna och glada och var mer intresserade av att bli kliade på, tugga på mina stövlar eller slicka på glasögonen.

De är orädda, närgångna och kommer krafsa på en om man inte kliar just dem på huvudet och det är inte helt lätt att hålla alla glada samtidigt. Men helt klart mysiga att vara runt!

Nr 13040

Killen (130 40) hela dagen är redo för att träffa tackorna!

Ett laddat med oerfaret lamm.